Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom - vad är det?

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) orsakar inflammation i tarmväggen, som kan drabba olika lager och områden i tarmen. Perioder med inflammation varvas med symtomfria intervall.

De två vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vid Crohns sjukdom kan hela matsmältningskanalen vara inflammerad, medan det vid ulcerös kolit endast är tjocktarmen som påverkas. Vid Crohns sjukdom kan inflammerade och icke-inflammerade områden växla. Den sista delen av tunntarmen (terminala ileum) och den främre delen av tjocktarmen (proximala kolon) är oftast inflammerade. Vid ulcerös kolit ligger de drabbade delarna av tarmen bredvid varandra. Inflammationen börjar i ändtarmen (rektum) och kan därifrån sprida sig till hela tjocktarmen.

Olika utlösande faktorer är möjliga orsaker till kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Man antar att det inte finns någon enskild orsak till IBD, utan att det är samspelet mellan olika faktorer som gör att tarmen blir inflammerad om och om igen.

En störd tarmbarriär spelar en viktig roll i utvecklingen av IBD. Normalt bildar tarmbarriären en skyddande vägg som skyddar tarmväggen från bakterier och toxiner. Om denna skyddssköld skadas kan olika tarmproblem uppstå - bland annat kronisk inflammatorisk tarmsjukdom eller irritabel tarm (IBS). Andra faktorer som kan ha samband med tarminflammation är t.ex. ärftlig (genetisk) predisposition och tidigare tarminfektioner.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar kännetecknas av symtom som:

• Buksmärta
• Diarré, ibland blodig
• Flatulens
• Något förhöjd kroppstemperatur

Ibland orsakar kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar också symtom utanför matsmältningskanalen, bland annat:

• Förändringar i huden
• Inflammation i olika lager av ögat, t.ex. hornhinneinflammation
• Förändringar i lederna, t.ex. ledinflammation

Återkommande tarminflammation kan leda till en rad olika komplikationer, till exempel:

• Förbindelseleder mellan olika tarmslingor, till andra organ eller till hudytan (fistlar)
• bölder
• Viktnedgång och undernäring
• Hos barn: försenad tillväxt
• Tarmobstruktion

Beroende på inflammationens omfattning och spridning behandlas kronisk tarminflammation med antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. kortison) och kirurgiska ingrepp. Om inflammationen är tillräckligt utbredd kan tjocktarmen tas bort helt och hållet. Ulcerös kolit kan botas genom detta ingrepp. Även om Crohns sjukdom hittills har kunnat behandlas kan den inte botas helt. En anpassad diet kan stödja terapin.